Blog

Källkritik A och O

10 maj 2019 0

I dagens informationssamhälle går det oerhört snabbt när information och fakta sprids. På internet finns en enorm mängd växande information och långt ifrån allt är baserad på en vetenskaplig grund eller sanningsbaserad fakta. Informationsflödet ger oss nya flexibla möjligheter men man ska samtidigt alltid vara lite källkritisk och kolla upp från vilka källor informationen egentligen kommer. Nuförtiden söker de flesta svaren på sina frågor genom att söka på internet och vi gör även allt mer av våra inköp online och läser recensioner som andra skrivit om alltifrån datorer, bilar till sexleksaker för vuxna så det är verkligen en svår uppgift, att hela tiden hålla fast vid en bra källkritik. Idag sprider vi även nyheter ibland alltför snabbt utan att ens ha läst hela artikeln.

Trovärdigast

Det som verkar vara mest trovärdigt för de flesta är om källan är direkt knuten till händelsen som presenteras. Många recensioner sker idag på youtube där den som ”tycker till” om en produkt, visuellt kan hålla den i handen och visa hur den fungerar innan ett betyg eller omdöme ges. Samtidigt är det alltid viktigt att ställa sig frågan om personen är sponsrad och om det verkligen är den helt egna åsikten som kommer fram. Man måste alltså hålla isär och förstå skillnaden mellan primär- och sekundärkälla. En primärkälla anses vara mer trovärdig eftersom det är förstahands information, om det däremot är frågan om en person som berättar något ”som den hört om…” är det en sekundärkälla och anses inte bära samma tyngd. I fallet med youtube -recensionen blir det lite knivigt eftersom man inte kan veta om det är ”på riktigt” eller bara en betald recension.

Att själv bli en bra källa

Om man nu själv vill sprida information och vill göra det på ett sätt som känns trovärdigt lönar det sig att presentera sina källor, alltså vartifrån man har fått information man bygger sina antaganden på. Recenserar man en produkt på youtube kan man vara tydlig med om videon är sponsrad och hålla isär ens egna åsikter med vad som är fakta. Påstår man exempelvis att ”denna bil är den snabbaste” kan man också ge en länk till ett oberoende test, där bilen faktiskt var snabbast. De som läser information vill veta om den som skrivit den, haft en egen agenda och det är aldrig bra att vilseleda sina läsare.

Grävande

Det krävs en hel del grävande på internet om man hela tiden ska kolla upp varifrån all information kommer. Ett smidigare sätt kan vara att gräva strategiskt och också skaffa sig en magkänsla för när det är relevant att gräva vidare. De som är vana internetsurfare vet när något låter för bra för att vara sant och exempelvis reklam på internet skiljer sig inte så mycket från den som förekommit i alla tider. Det finns bra och dålig och i slutänden måste konsumenterna lita på sig själva. Det som är bra med det enorma informationsflödet är att det samtidigt är just lättare att kontrollera påståenden i realtid. Frasen ”Vänta ska googla om det stämmer” är förmodligen både en förbannelse och välsignelse i vår tid.