Medialandskapet har förändrat
Under mycket lång tid har det endast varit tv, radio och tidningar som varit våra nyhetskällor. Idag ser det annorlunda ut.
Mediernas historia
Under 1800-talet började vetenskapsmän utveckla både radio och tv – radion, som är enklare, utvecklades lite tidigare. Under tidigt 1900-talet utvecklades tv-apparaterna och de första regelbundna TV-sändningarna började i USA år 1928. I början var radion knastrig och tv´n svart-vit, men tekniken har utvecklats hela tiden. Tidningar har en mycket längre historia: redan det antika Rom hade en tidning, dock i sten, men målet var att allmänheten som kunde läsa skulle få tillgång till nyheterna. Även Kina publicerade tidningstexter för över 1700 år sedan. Men det stora genombrottet var under 1500-talet genom uppfinningen av tryckpressen. Det första landet att regelbundet publicera en tidning var Venedig, vars tidning Notizie scritte kom ut en gång i månaden och kostade en gazetta – ett ord som många tidningar idag kan härledas ifrån.
Under 70-talet hade den svart-vita tv´n byts ut mot färg-tv. Redan 1969 hade Sverige fått två kanaler, Kanal ett och Tv två. För många var det de enda kanalerna som fanns innan Tv4 startades och också blev en markbunden kanal. Under 90-talet blev det vanligare med fler kanaler och utbudet på utländska kanaler växte; särskilt som det också gav möjlighet att se internationell sport.
Internet
I och med internet förändrad
es medialandskapet helt och hållet. Plötsligt kunde vem som helst skriva en text och publicera den eller göra en film att lägga upp den på en hemsida eller blogg. Idag har vi tillgång till media från hela jorden och det är lika enkelt att få tillgång och läsa indiska tidningar som svenska – bara det finns en sajt och man kan språket.
Den digitala revolution som internet medfört och den informationsrevolution som det inneburit, har förändrat inte bara vad vi läser, men också hur. Det finns många som får sina nyheter genom nyhetsflöden på Twitter eller FB eller genom att en kanal skickar en notis genom en app om att det hänt något. Det här innebär att vi har tillgång till oerhört mycket information – inom en sekund – men samtidigt att det kan vara svårt att veta om det som vi läser är verkligen sant.
Det finns en skillnad mellan information och kunskap och detta kan medföra problem i det ständiga nyhetsflödet. Information innebär att man får veta något, till exempel att det hänt en terroristattack i ett land, men det är inte detsamma som att förstå vad det handlar om. Kunskap innebär att man förstår komplexiteten i ett ämne, att man har fördjupat sig och kan vända och vrida på det. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan information och kunskap, för att kunna fatta goda val, men också för att kunna se igenom falska nyheter.