Väderprognoser i media
Väderprognos via TV, radio och internet har nu fått många år på nacken. Väderprognoser kallades långt tillbaka i tiden för [i]prognosticon[/i], som är grekiska och betyder ”Veta i förväg”. Väderprognoser handlar i grund och botten om att tyda atmosfärens olika processer . Analysmetoderna har skiftat och instrumenten har ändrats vartefter tekniken gått framåt. Även sättet att dela ut informationen har förändrats radikalt de senaste 100 åren och idag kan vem som helst ha aktuella väderprognoser i sina mobiltelefoner, vart som helst, närsomhelst. Vädret har länge haft en central roll i de flesta nyhetskanaler och ofta varit ett naturligt komplement till de övriga nyheterna.
Redan i antikens Grekland…
Den första kända boken om meteorologi härstammar från antikens Grekland, cirka 330 f kr, och skrev av filosofen Aristoteles . Läroboken Meteorologica innehöll då kända fakta om atmosfärsika fenomen. Den danske astronomen Tycho Brahe studerade både stjärnhimlen och vädret och hans observationer har betytt mycket för historiker som forskat i vädret i ett historiskt perspektiv. Under 1600-talet uppfanns termometern av Italienaren Evangelista Torricelli och i början av 1700-talet fann den svenska vetenskapsmannen Anders Celcius ett sätt att beräkna temperatur. I och med denna upptäckt förfinades sättet att använda observationer för att ge väderprognoser.
Mycket hänt sedan bondepraktikan
Sverige fick sina första väderprognoser i handboken Bondepraktikan från och med 1662. I den hittade man uttryck som sades förutspå vädret, exempelvis ”Om kylan står från jul till knut, så står den hela vintern ut” om den 13 januari. En bit in på 1800-talet började man följa en mer internationell utveckling och upprättade väderstationer runt om i landet. Man gjorde även observationer ifrån fyrar och observationerna effektiviserades när Statens meterologiska centralanstalt grundades 1873. Det kom dock att dröja ända till 1880 innan en prognos såg dagens ljus i en dagstidning. 1924 kunde man i svenska radio för första gången höra vädret.
Långt fram i framkanten
Det som senare blev Statens meteorologiska och hydrologiska institutet, mer känt som SMHI, var långt före alla andra länder med att presentera femdygnsprognoser i radio och TV, med start 1965.
Mycket av det effektiva arbetet för att få fram korrekta prognoser berodde på att man lyckades hitta en bra struktur i sitt arbete och hitta en bra ledningsmodell. Idag kan man se liknande tänk och idéer exempelvis vid företagsledningtjänster som Interims vd och Sverige ökade även ett gott samarbete med övriga nordiska länder för att förbättra väderprognoserna. Många forskningsresultat Sverige varit med att ta fram för bättre väderprognoser, hjälper nu även till att förstå klimathot och annan miljöpåverkan.
Vädret i Radio och TV
- Den allra första väderrapporten sänds i svensk radio 1924.
- 1936 gav Fröken Väder stockholmarna prognoser via en automatisk telefonsvarare.
- SMHI, Statens meteorologiska och hydrologiska institut, får sitt nuvarande namn 1945.
- Den första väderrapporten i svensk TV sänds 1954 och därefter sänds regelbundna väderrapporter i svensk TV.