Vem är avsändaren?
Idag bombarderas vi med nyheter, information, reklam och olika åsikter varje dag. Genom internet kan alla berätta vad de tänker och tycker och enkelt dela med sig av nyheter. Problemet uppstår om nyheterna inte är sanna eller om de är förenklade. Ett exempel på det är propagandan inför den brittiska omröstningen om Brexit. Ett annat problem är att andra länder kan försöka påverka valgenom sociala medier och genom att sprida falska nyheter. Hur ska man då kunna veta vad som är sant eller som är inte det?
Vem är avsändaren?
Detta är en mycket viktigt fråga: vem har sänt meddelandet? Om du får ett FB-inlägg om att det är farligt att äta gurka, så måste du ta reda på vem som är den som ursprungligen skapade meddelandet. Det räcker inte att tänka att det var en pålitlig kompis som skickade meddelandet, du måste också själv klicka på meddelandet, läsa innehållet och se vem som är avsändaren.
Om du inte kan hitta en avsändaren ska du vara kri
tisk mot budskapet. De personer som har kunskap om huruvida det kommit nya rån om det är farligt att äta gurkor eller inte, är forskare. Forskare brukar alltid berätta vad de heter och om sitt ämnesområde – så att vi vet att avsändaren är kunnig på det område som denne talar om – samt vilket universitet eller institution som den arbetar vid.
Välkänd media
Om en nyhet kommer från en etablerade och välkända media, som svt, BBC, CNN eller DN kan du ofta lita på den. Om de skriver eller säger något som är fel, brukar de också alltid korrigera det i efterhand. Om din nyhet däremot kommer från Pelles nyhetsbyrå, skapad för två dagar sedan, så bör du se upp. Men det finns också mindre media som är seriösa, ofta specialiserade på ett särskilt ämne, och genom att läsa artiklarna och se om de hänvisar till trovärdiga källor och om de försöker belysa något från olika synvinklar, kan du börja ta dem på allvar.